Alaska eller Storörutjärnen

Jag och Koffie var och pimplade idag.
Ja, egentligen var det ett svepskäl för att få komma sej ut.

Pimpelryggan var med, men utan vare sej borr eller agn drog vi ivrigt iväg till tjärnen. Koffie gnisslade så fort jag tog av från stora vägen...då är det bara typ 1,5 mil med gnissel kvar. Men det kan man ju stå ut med, för den goda saken skull!

Solen har visat sej under så många dagar, men andra saker har fått gå före utevistelsen. Julafton till exempel. Medan de andra efterkommande mellandagarna egentligen bara bestått av godis och fika, för min del som inte har så mycket över för julmaten.
Det är antagligen det och en ganska intensiv period på jobbet innan jul, som gör att jag drar efter andan av vällust då vi är framme och känner doften från tallskogen.

Såg på tv om en man som tillbringade 6 månader av året i Alaska bland svartbjörnar och grizzleybjörn. Det gjorde han för att få tillfredställelse och harmoni.

För mej räcker det med någon timme vid tjärnen. Och för Koffies del slutade gnisslet direkt vid utskuttet ur bilen! Vi hittade några gamla hål som jag enkelt kunde sparka upp och någon som ivrigt frossat och delat med sej av sina räkor. Så kroken blev agnad...fast...rödingar äter väl julskinka såhär års dom med.

Men vi var ändå överens. Koffie och jag. Att sitta tyst vid ett hål på isen, det är livet det.

Världsklass

Det är inte alla som får uppleva världsartister live. Men jag har haft turen å få se och höra två stycken live i år. Vid två tillfällen och båda i ett fullsatt Globen! Celine Dion & Elton John.

Lägg dej ned och njut av en av de två stora! :-)



....föresten.. kan du lyssna på Celine och The KING då du liks håller på, se videofältet till höger!

Snart zzzzzzzzz

En dag kvar och sen många dagar som börjar med zzzovmorgnar!

Underbart är kort!

Läs det som du vill! Kort eller kort.
Idag är i alla fall kort-aste dagen för det här året. Visserligen är året snart slut, men man kan ju glädja sej åt det just därför.
Och jag bara måste passa på och ta kort för nu är det vackert..och snart mörkt.
När jag gick upp idag, gick solen ner. Eller i ärlighetens namn försvann den bakom Knäberget...men ändå! Man får verkligen välja sina sovmorgnar.

Men håll med om att även korta dagar har sin charm!

Volbeat, mina nya favoriter

Det finns inte så mycket att säga om det. Bara att klicka på video:sarna nedan å njuta. Eller så inte, för smaken är ju som bekant som baken.

Men I´like it! ;-)

så fort det kan vända

Jag som längtat efter snön....
...men nu vill jag bara ha sommar, för jag har köpt mej nya vadare idag! ;-)


(måste nog lägga dom brevid sängen då jag ska sova, om jag vaknar och tror att det var en dröm!)

Tanken är i dåtid, nu

När man är mormor -som jag med lycka kan säga att jag är- är jag ju också mamma.
Att vara mamma är inte så lätt alla gånger. Genom åren har det varit många duster -som alla troligtvis varit till godo, för resultatet har ju blivit minst sagt bra! Dessa duster tänker jag ibland, med ett leende, tillbaka på.

Min kära dotter var i de tidiga tonåren. En tid då man utåt sett vill vara perfekt, men insidan slits mellan en barn och en vuxenvärld.
Hon stod längs upp i trappen och skrek. Jag stod längs ner i trappen - och skrek.
Jag minns inte alls vad diskussionen rörde sej om, men jag minns känslan. Känslan av orättvisa. Jag ville ju bara väl.
Orden hon sa har liksom etsat sej fast:

"Du behöver inte lyssna på det jag säger, bara låta mej säga det. För du vet ju att jag inte menar det jag säger"

Så är det. Ibland måste man få ur sej skiten. Rensa. Då gör man det med någon man är trygg med. Någon som man vet finns kvar. Det är kärlek det.

Idag fyller min kärlek 22 år. Grattis gumman!

En liten utmaning, kan vara en stor utmaning

Nu är OS slut.
För den här gången. Nästa Os kommer att vara i London om fyra år.
Det känns bra. Jag skulle inte uppskatta idrotten om den skulle vara året runt, alla dagar.
Och tänk på alla idrottarna. De får en chans att ladda, misslyckas, lyckas, sätta upp nya mål och ge sej in i nya utmaningar.

För allting handlar egentligen om utmaningar.
Vardagliga utmaningar. De som får en att göra det man egentligen inte vill. Och svåra utmaningar.
De som man inte tror att man klarar av och som man inte vet förrän man gett sej in i utmaningen. Då det är för sent att ge upp.
Antingen lyckas man. Eller så misslyckas man.
Värre än så är det inte.

Se på Susanna Kallur, hon har borstat av sej gruset från sina knän och om fyra år då...

Idag har min mor och far kört bil hela vägen hit upp till oss. Den resan är en stor utmaning för dom.

Dina vänner e mina vänner och mina vänner e dina vänner...

Här är vi då...
Ett gäng med vänner. Några av Margitas vänner. Några av dem är också vänner till mej. Men nu är ju dom andra också vänner till mej för Margita är min vän och hennes vänner är ju mina vänner.

Facebook. Där blir också mina vänner, om du vill, dina vänner. Där får man veta vilka vänner som borde bli mina vänner och vilka vänner som redan är mina vänner. "Flest vänner i facebook får komma på mitt party" var det någon som sa häromdan. Där gäller kvantitet.

Mina vänner delar jag gärna med mej av. Dom håller kvalitet.

En av mina vänner fyller år idag. Jag är ju också hennes vän. Jag fyller oxå år idag! Grattis!

Att se sej själv...

Såg en dokumentär om diskuskastaren Stefan Fernholm.

Han verkade vara en oerhört driven kille, som visste vad han ville. Bli berömd och bäst på det han gjorde.
Men något gick snett. Han skadades i en arm och fick lägga ner tankarna på att bli kulstötare. Han satsade i stället på det han var näst bäst på. Diskus.
Där någonstans tror jag problemen började för honom. Han skulle bli bäst, trots att han inte kunde bli bäst. Han hade flera saker mot sej. Bland annat sin längd. Stefan var tydligen betydligt kortare än "snittdiskuskastaren".
Han ville bli bäst så mycket att han tog till otillåtna medel. Doping.
Han dog 37 år gammal.

Det slår mej, tänk om han sänkt ambitionen. Tänk om han tänkt "jag ska vara den bästa pappan" eller bästa grannen eller bästa vännen. Då hade han ju nått sitt mål. Och slagit sina personbästa flera gånger om. Och tagit världsrekord tusenfallt. För han var den bästa pappan för sina barn. Han var den bästa vännen för sina vänner.
Men han visste inte om det, för allt han tänkte på, var att vara den bästa diskuskastaren...

Ketchupeffekten, inget nytt under solen

Men jag undrar vilket som kom först. Ketchupen eller effekten...

Sommaren har plötsligt kommit. Trots att man väntat och väntat och väntat, så kom den helt överraskande och utan förvarning. Med allt vad den innebär. Man ska sola och bada. Grilla, fiska och spela kubb. Äta grekisk sallad och dricka öl. Fiska igen och campa...men var? Allt ska hinnas med...men fort!

Så det är bara att vräka på. Allt på en gång...som ketchupen.
Njut och var glad. Den är här nu! :-)

Ge livet en chans

Jag har ett fadderbarn.
Tvåhundra i månaden.
För mej är det en mascara mindre i månaden. Eller några chipspåsar. Eller några dosor snus.
För henne är det mat, ett boende, syskon, en mamma, skola... kanske hela hennes överlevnad.

Jag sminkar mej endå så lite, min kropp börjar inte kräva mer chips och snusa lär jag ju inte börja med, vid 43!

www.sos-barnbyar.se

När man lix håller på å klicka runt. Gå in på: www.ettklickforskogen.se
och ge skogen ett liv också!

Sjuttio år ung

Tänk hur olika man kan se på saker och ting...

Som morsan brukar säga när dom kommer hit upp till norrland "De e så vackert med all skog!!"
–Vilken då skog...? Var är den? Jahaja...den...joo den är vacker...säger man inte allt för övertygande..

Eller ett samtal från svärmor i Östersund. "Huuuga vilket tråkigt väder det är idag"
– Jasså, funderar jag...regnar det?
– Näe men det är så mörkt och mulet..

Ett annat exempel är ålder. En så omtalad siffra, som egentligen är helt betydelselös.
Då jag var barn, typ 8 år, trodde jag att Börje var 70! Minst.
Idag fyllde han 70 och jag kan inte fatta att han är så gammal! ;-)

Det är bara å ta av sej flugfiskehatten och gratulera!

Premiärfiske

Idag var vi till sjön. FISKE.
Nu var det dags. PREMIÄR.
Ingen fisk på kroken. Men jag är fast. IGEN.
Det bjöds på korv och dricka. Det var gott. UPPSKATTAS.
Solen fanns där någonstans. ALLTID.
En härlig dag! NJUTNINGSBAR.

Lust utan krydda

Ja, nu sitter jag här igen.
Lusten har tinat fram.
Även myrorna. Dessa arbetsamma små varelser har vi försökt prata förstånd med...utan resultat, tyvärr. Av den anledningen blev middagen kanske lite fadd i smaken. Ja, inte för att vi kryddat maten med myrorna, tvärt om. Vitpeppar och kanel blandat med 5-56 ligger nu i en härlig blandning runt väggarna i Bränntjälen 24. Mums!

Men myrorna kämpar på.