Alaska eller Storörutjärnen

Jag och Koffie var och pimplade idag.
Ja, egentligen var det ett svepskäl för att få komma sej ut.

Pimpelryggan var med, men utan vare sej borr eller agn drog vi ivrigt iväg till tjärnen. Koffie gnisslade så fort jag tog av från stora vägen...då är det bara typ 1,5 mil med gnissel kvar. Men det kan man ju stå ut med, för den goda saken skull!

Solen har visat sej under så många dagar, men andra saker har fått gå före utevistelsen. Julafton till exempel. Medan de andra efterkommande mellandagarna egentligen bara bestått av godis och fika, för min del som inte har så mycket över för julmaten.
Det är antagligen det och en ganska intensiv period på jobbet innan jul, som gör att jag drar efter andan av vällust då vi är framme och känner doften från tallskogen.

Såg på tv om en man som tillbringade 6 månader av året i Alaska bland svartbjörnar och grizzleybjörn. Det gjorde han för att få tillfredställelse och harmoni.

För mej räcker det med någon timme vid tjärnen. Och för Koffies del slutade gnisslet direkt vid utskuttet ur bilen! Vi hittade några gamla hål som jag enkelt kunde sparka upp och någon som ivrigt frossat och delat med sej av sina räkor. Så kroken blev agnad...fast...rödingar äter väl julskinka såhär års dom med.

Men vi var ändå överens. Koffie och jag. Att sitta tyst vid ett hål på isen, det är livet det.