Tanken är i dåtid, nu

När man är mormor -som jag med lycka kan säga att jag är- är jag ju också mamma.
Att vara mamma är inte så lätt alla gånger. Genom åren har det varit många duster -som alla troligtvis varit till godo, för resultatet har ju blivit minst sagt bra! Dessa duster tänker jag ibland, med ett leende, tillbaka på.

Min kära dotter var i de tidiga tonåren. En tid då man utåt sett vill vara perfekt, men insidan slits mellan en barn och en vuxenvärld.
Hon stod längs upp i trappen och skrek. Jag stod längs ner i trappen - och skrek.
Jag minns inte alls vad diskussionen rörde sej om, men jag minns känslan. Känslan av orättvisa. Jag ville ju bara väl.
Orden hon sa har liksom etsat sej fast:

"Du behöver inte lyssna på det jag säger, bara låta mej säga det. För du vet ju att jag inte menar det jag säger"

Så är det. Ibland måste man få ur sej skiten. Rensa. Då gör man det med någon man är trygg med. Någon som man vet finns kvar. Det är kärlek det.

Idag fyller min kärlek 22 år. Grattis gumman!

En liten utmaning, kan vara en stor utmaning

Nu är OS slut.
För den här gången. Nästa Os kommer att vara i London om fyra år.
Det känns bra. Jag skulle inte uppskatta idrotten om den skulle vara året runt, alla dagar.
Och tänk på alla idrottarna. De får en chans att ladda, misslyckas, lyckas, sätta upp nya mål och ge sej in i nya utmaningar.

För allting handlar egentligen om utmaningar.
Vardagliga utmaningar. De som får en att göra det man egentligen inte vill. Och svåra utmaningar.
De som man inte tror att man klarar av och som man inte vet förrän man gett sej in i utmaningen. Då det är för sent att ge upp.
Antingen lyckas man. Eller så misslyckas man.
Värre än så är det inte.

Se på Susanna Kallur, hon har borstat av sej gruset från sina knän och om fyra år då...

Idag har min mor och far kört bil hela vägen hit upp till oss. Den resan är en stor utmaning för dom.

Dina vänner e mina vänner och mina vänner e dina vänner...

Här är vi då...
Ett gäng med vänner. Några av Margitas vänner. Några av dem är också vänner till mej. Men nu är ju dom andra också vänner till mej för Margita är min vän och hennes vänner är ju mina vänner.

Facebook. Där blir också mina vänner, om du vill, dina vänner. Där får man veta vilka vänner som borde bli mina vänner och vilka vänner som redan är mina vänner. "Flest vänner i facebook får komma på mitt party" var det någon som sa häromdan. Där gäller kvantitet.

Mina vänner delar jag gärna med mej av. Dom håller kvalitet.

En av mina vänner fyller år idag. Jag är ju också hennes vän. Jag fyller oxå år idag! Grattis!

Att se sej själv...

Såg en dokumentär om diskuskastaren Stefan Fernholm.

Han verkade vara en oerhört driven kille, som visste vad han ville. Bli berömd och bäst på det han gjorde.
Men något gick snett. Han skadades i en arm och fick lägga ner tankarna på att bli kulstötare. Han satsade i stället på det han var näst bäst på. Diskus.
Där någonstans tror jag problemen började för honom. Han skulle bli bäst, trots att han inte kunde bli bäst. Han hade flera saker mot sej. Bland annat sin längd. Stefan var tydligen betydligt kortare än "snittdiskuskastaren".
Han ville bli bäst så mycket att han tog till otillåtna medel. Doping.
Han dog 37 år gammal.

Det slår mej, tänk om han sänkt ambitionen. Tänk om han tänkt "jag ska vara den bästa pappan" eller bästa grannen eller bästa vännen. Då hade han ju nått sitt mål. Och slagit sina personbästa flera gånger om. Och tagit världsrekord tusenfallt. För han var den bästa pappan för sina barn. Han var den bästa vännen för sina vänner.
Men han visste inte om det, för allt han tänkte på, var att vara den bästa diskuskastaren...

Ketchupeffekten, inget nytt under solen

Men jag undrar vilket som kom först. Ketchupen eller effekten...

Sommaren har plötsligt kommit. Trots att man väntat och väntat och väntat, så kom den helt överraskande och utan förvarning. Med allt vad den innebär. Man ska sola och bada. Grilla, fiska och spela kubb. Äta grekisk sallad och dricka öl. Fiska igen och campa...men var? Allt ska hinnas med...men fort!

Så det är bara att vräka på. Allt på en gång...som ketchupen.
Njut och var glad. Den är här nu! :-)