22 januari 2009
13 januari 2009
Sött eller salt

Hur länge kan man suga på en karamell?
9 gånger av 10 tuggar man sönder den och vet knappt vilken smak det var innan man stoppat in nästa gobit.
För ett antal veckor sen (läs månader) fick jag låna en film av en fiskekompis. Där floden flyter fram med Brad Pitt. Eftersom jag är lite trög på att se på filmer, har inte jag sett den. Vilket gjorde min vän frustrerad. – Klart du måste se den! Den är ju kult, menade han och stoppade dvdn i min näve.
Vid vårat nästa möte hade jag inte hunnit (läs orkat) se filmen. Jag ursäktade mej med tid, stress och andra lösa bokstäver då jag blev avbruten av honom. –Men du har fått filmen! Du får se den då du vill...jag bryr mej inte!
Tiden har gått och jag har pratat om den. Men inte sett den. Kollat på trailern. Men inte sett den. Den har blivit som en gobit, som jag nästan inte nänns röra.
Men jag ska. Vill bara njuta lite till.
Kanske till helgen...eller nästa..
08 januari 2009
Vincent phone home
06 januari 2009
Att välja spegelbild
"Allt det du tänker om andra, är en spegling av dej själv." /Kay Pollak
Läste det citatet i en tidning i väntrummet hos tandläkaren...allt det du tänker om andra...
Jag har sett Kay Pollaks filmer från hans föreläsningar "att välja glädje"..dom är guld. Ger en verkligen möjlighet till reflektion. Och eftertanke. Alla reflektioner är inte enkla och självklara, men alla är nyttiga. Nyttiga på det viset att man måste välja vad man vill. Egentligen.
...allt det du tänker om andra...
"All förändring börjar med mej själv. Det är med mina tankar varje förändring börjar." Det är ett annat citat från honom.
Det leder mej tillbaka till tandläkarens väntrum och till en viss dotters tandläkarskräck. ...det är i mina tankar förändringen börjar!
Ja, vad säger man. Karln har ju rätt! Men han sa aldrig att det skulle vara enkelt.
Nu ska jag gå å spegla mej! ;-)
29 december 2008
Alaska eller Storörutjärnen
Jag och Koffie var och pimplade idag.
Ja, egentligen var det ett svepskäl för att få komma sej ut.
Pimpelryggan var med, men utan vare sej borr eller agn drog vi ivrigt iväg till tjärnen. Koffie gnisslade så fort jag tog av från stora vägen...då är det bara typ 1,5 mil med gnissel kvar. Men det kan man ju stå ut med, för den goda saken skull!
Solen har visat sej under så många dagar, men andra saker har fått gå före utevistelsen. Julafton till exempel. Medan de andra efterkommande mellandagarna egentligen bara bestått av godis och fika, för min del som inte har så mycket över för julmaten.
Det är antagligen det och en ganska intensiv period på jobbet innan jul, som gör att jag drar efter andan av vällust då vi är framme och känner doften från tallskogen.
Såg på tv om en man som tillbringade 6 månader av året i Alaska bland svartbjörnar och grizzleybjörn. Det gjorde han för att få tillfredställelse och harmoni.
För mej räcker det med någon timme vid tjärnen. Och för Koffies del slutade gnisslet direkt vid utskuttet ur bilen! Vi hittade några gamla hål som jag enkelt kunde sparka upp och någon som ivrigt frossat och delat med sej av sina räkor. Så kroken blev agnad...fast...rödingar äter väl julskinka såhär års dom med.
Men vi var ändå överens. Koffie och jag. Att sitta tyst vid ett hål på isen, det är livet det.


