Att se sej själv...

Såg en dokumentär om diskuskastaren Stefan Fernholm.

Han verkade vara en oerhört driven kille, som visste vad han ville. Bli berömd och bäst på det han gjorde.
Men något gick snett. Han skadades i en arm och fick lägga ner tankarna på att bli kulstötare. Han satsade i stället på det han var näst bäst på. Diskus.
Där någonstans tror jag problemen började för honom. Han skulle bli bäst, trots att han inte kunde bli bäst. Han hade flera saker mot sej. Bland annat sin längd. Stefan var tydligen betydligt kortare än "snittdiskuskastaren".
Han ville bli bäst så mycket att han tog till otillåtna medel. Doping.
Han dog 37 år gammal.

Det slår mej, tänk om han sänkt ambitionen. Tänk om han tänkt "jag ska vara den bästa pappan" eller bästa grannen eller bästa vännen. Då hade han ju nått sitt mål. Och slagit sina personbästa flera gånger om. Och tagit världsrekord tusenfallt. För han var den bästa pappan för sina barn. Han var den bästa vännen för sina vänner.
Men han visste inte om det, för allt han tänkte på, var att vara den bästa diskuskastaren...

Ketchupeffekten, inget nytt under solen

Men jag undrar vilket som kom först. Ketchupen eller effekten...

Sommaren har plötsligt kommit. Trots att man väntat och väntat och väntat, så kom den helt överraskande och utan förvarning. Med allt vad den innebär. Man ska sola och bada. Grilla, fiska och spela kubb. Äta grekisk sallad och dricka öl. Fiska igen och campa...men var? Allt ska hinnas med...men fort!

Så det är bara att vräka på. Allt på en gång...som ketchupen.
Njut och var glad. Den är här nu! :-)

Ge livet en chans

Jag har ett fadderbarn.
Tvåhundra i månaden.
För mej är det en mascara mindre i månaden. Eller några chipspåsar. Eller några dosor snus.
För henne är det mat, ett boende, syskon, en mamma, skola... kanske hela hennes överlevnad.

Jag sminkar mej endå så lite, min kropp börjar inte kräva mer chips och snusa lär jag ju inte börja med, vid 43!

www.sos-barnbyar.se

När man lix håller på å klicka runt. Gå in på: www.ettklickforskogen.se
och ge skogen ett liv också!

Sjuttio år ung

Tänk hur olika man kan se på saker och ting...

Som morsan brukar säga när dom kommer hit upp till norrland "De e så vackert med all skog!!"
–Vilken då skog...? Var är den? Jahaja...den...joo den är vacker...säger man inte allt för övertygande..

Eller ett samtal från svärmor i Östersund. "Huuuga vilket tråkigt väder det är idag"
– Jasså, funderar jag...regnar det?
– Näe men det är så mörkt och mulet..

Ett annat exempel är ålder. En så omtalad siffra, som egentligen är helt betydelselös.
Då jag var barn, typ 8 år, trodde jag att Börje var 70! Minst.
Idag fyllde han 70 och jag kan inte fatta att han är så gammal! ;-)

Det är bara å ta av sej flugfiskehatten och gratulera!

Premiärfiske

Idag var vi till sjön. FISKE.
Nu var det dags. PREMIÄR.
Ingen fisk på kroken. Men jag är fast. IGEN.
Det bjöds på korv och dricka. Det var gott. UPPSKATTAS.
Solen fanns där någonstans. ALLTID.
En härlig dag! NJUTNINGSBAR.