En kort stund kan kännas lång, då man väntar på något.
Ett långt liv kan kännas kort, om det plötsligt rycks bort.
Då plötsligt stannar tiden.
Livet blir aldrig mer som förut.
Det är många tankar och svåra beslut som tagits den sista veckorna. Tiden räcker inte till för eftertanke. Gör man rätt...gör man fel. Ingen kan svara på de frågorna. Begravning – blommor, dikter, psalmer, dödsannons, minnesstund, kista, tårar, urna, gravsten, form, typsnitt, präst, tackannons, lägenhet, kläder, återvinningsstation, städning, prydnader, ångest, möbler, foton, minnen...glada minnen.....minnen.
Hur är det egentligen. Vad har jag för rätt att dö bort och låta andra ta mina beslut? Tunga beslut, som inte sorgen och saknaden kan lösa. 70 år. Ja vad är det i ett universum. Ett helt liv kan tyckas. Ändå finns ingen färdig mall att följa. Men nu är det så. Vi har inget val. Vi går vidare i ett liv som aldrig går i repris.
70 år har satt sina spår. I väggar. I möbler. Och i våra hjärtan.
02 juni 2009
...plötsligt bara stannar tiden..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skickar en stödjande hand i din tid av sorg. En stark hand att hålla dej när det känns för tungt. Och en varsam hand som kan leda dej när du känner oro.
åh, börje!! jag saknar han, känns konstigt att han inte finns längre.. av någon anledning hade ja aldrig tänkt tanken att han en dag skulle försvinna..
Skicka en kommentar