Det finns en liten Nisse i oss alla

En dag knackade det på dörren. Jag blev inte så övverraskad eftersom att Sandra meddelat sej tidigare, att hon skulle komma.
–Kom in du, sa jag utan att lyfta blicken från tidningen som jag läste.
–Blablabla bla bla, kvittrade Sandra. Att hennes humör var på topp gick inte att ta miste på, men fortfarande var tidningen mer intressant för mej än hennes tafatta försök att få mej uppmärksam på henne. Men då. Plötligt och utan förvarning säger Koffie
–Vov! Det var ett sånt högt och tydligt "titta upp från tidningen-skall" att jag genast lyfte blicken för att se vad den ivanliga fall tystlåtne hunden, så ivrigt skällde på.
–Oh, men hjälp, vad står i mitt kök. Om inte den sötaste lilla tomtemor man kan skåda. Med sin lilla Nisse under tröjan!

Jag enligt Sandras recept:

Elisabeth Larsson, Skråmträsk
69 år och jobbar som svetsare på ett fartygsvarv
Mitt intresse är att lura och såra människor som har deet svårt
Har aldrig velat ha något barn
Men jag har jättefint melerat hår i bruna nyanser och grå ögon
Jag längtar efter att dra igång en gnisslande kvinnoröst som vemodigt piper nåt om känslor
Och sist men inte minst får Danny och therese 10 poäng

;-)

Alla typers mötesplats

För en tid sedan var vi till avfallsanläggningen. Degermyran. Eller soptippen om du så vill.
Men, vilket mötesplats! Där är alla människor lika oavsett hudfärg, kön eller klasstillhörighet. Och lika vilsna.
En del är fullständigt omedvetna om människor runt omkring sej. Fokuserade.
Andra är pinsamt medvetna. Irrandes mellan konteinrar med ett snett leende. Totalt oplanerande.
Själv kände jag mej mest nyttig. -Vattenpumpen "glonk". -Plåtskivorna "svisch". Och kast och riv. Släng och slit. "Pang" och "gnissel".

...tänk vilken jätteloppis!

Grattis Sandra tjugoett år gammal

Tjugoett år. Du sa: oj, va gammalt det låter.
Ett tips: säg det fort tjugoen gånger efter varandra. Tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett, tjugoett. Sådär, nu har du glömt varför du sitter där och rabblar tjugoett.
Det funkar utmärkt på förtitre också.

100% nöjd

Men vad jag är nöjd. Jag kan sitta länge och bara vara nöjd. Stryka lite lätt med handen, vrida lite på duken, flytta blomman lite åt vänster, flytta blomman lite åt höger. Och bara vara nöjd. Jag har pratat om det länge, och funderat på det ännu längre. Men nu...kan jag sitta här. Eller där. Kanske där borta. Och bara vara nöjd.

När jag var liten och fått något jag var riktigt glad över, ville jag ta med det i sängen då jag skulle sova. Så kan jag känna nu också! Men hur skulle det se ut med ett köksbord i sängen?